I mitten av det glada sjuttiotalet, föddes en serie välartade gossar i Umeås hårda arbetarkvarter. Efter ett antal år i livets svåra skola togs ett beslut. Det var dags att sätta punkt för straight edge hardcore, oi-punk och Björklöven till förmån för folköl, mögel och svensk punkrock.

Allting startade i Stolles föräldarars garage en tråkig dag i juni 1993, efter en kort tid ombads kvartetten (som då bestod av Lars, Tia, Stolle och Folle) omgående att flytta sin verksamhet till annan ort. Sagt och gjort. Verksamheten flyttades till det mycket mer toleranta Mariehem och dess UG. Efter att under årens lopp ha terroriserat varenda ungdomsgård inom en tiomils radie, har då tiden kommit då det är dags att släppa vår andra fullängdare ”Noll Nio Noll” den 26:e april i herrens år 2006.

Detta är dock som ni kan se en rätt så kraftig sammanfattning av sagan Slutstation Tjernobyl men det ska vi försöka att förtydliga nedan.

Tidigare bravader…

Tja, start sommaren 93 alltså. Idel spelningar på Mariehems UG. I takt med att vi växte som musikanter växte även utbudet gällande spelställen. Snart spelade vi även på Ersboda UG och något år senare Ålidhems UG, ett riktigt gangsterställe. Fick smita ut bakvägen med Å-hem boys i hälarna och springa hem till Mariehem. Efter en blöt kväll på Carmen på Söder våren 2002 slogs det fast att vi har avverkat ca 70 spelningar fram till den kvällen i huvudstán dessutom ett par liveframträdande på TV4. I dag har vi kommit fram till över 100 livegig som sträcker sig från Färjestaden på Öland i söder till Luleå i norr och Trondheim i väst. Bästa kommentar vi fått efter en fantastisk tillställning (som egentligen var en täckmantel för fylleslag) var när Tia var på semester och således helt oskyldig lyder: – Ja på den spelningen får ni då inge skivkontrakt!! Tack DJ! Men vi kunde bara hålla med, den inhyrde basisten erkände i efterhand att han bara posade på scen och kunde inga låtar men det gjorde inget, det såg ju tufft ut! Då som nu tycker jag att det var apkul med det hela kalaset på Tegslogen (Som förövrigt våran webmaster anordnade som ett skolprojekt) och det tycke nog publiken också, skrattade man inte med oss så kunde man i alla fall skratta åt oss, men ett jävla röj var det!! Våra sponsorer vid tillställningen vill vi sent omsider passa på att tacka: Pripps Blå, Åbro orginal, Carlsberg Export, Carlsberg Hof, Spendrups, Kilkenny, Warsteiner, Guinnes, Falcon Beer, Falkon Bayerskt,, König Ludvig Dunkel, Bitburger, Lapin Kulta, Tuborg, TT, Fosters, Zeunerts Merke, Norrlands Guld mfl. Tack!

Första demon spelades in vintern 93 efter att Stolle legat i hårdträning på trummandet, dvs lärt sig att stampa på kaggen utan att nödvändigtvis slå på hihaten samtidigt. Hans enda tidigare musikaliska erfarenhet var som back i Björklöven, så det fanns en del att öva på till skillnad från oss andra oerhört kompetenta musiker. Demon spelades in och resultatet blev väl ganska intressant så här i efterhand, försäljningen gick dock som smort emedan vi var det enda bandet som inte vrålade SXE-floskler och sjöng om skateboardramper. Inom parantes kan man ju nämna att många av dessa friska SXE-människor idag har betydligt sämre levervärden än vi själva idag, vi gamla trasiga punkrockare. Under 94 släpptes ytterligare en demo, denna sålde vi dock inte mycket av jag tror knappt att vi tryckte upp några exemplar av den, någonstans på hundra tror jag. Närmare sanningen är nog att låtmaterialet var ok men på det sätt den var framförd var under all kritik så den gömdes ganska snabbt undan av undertecknad. På denna demo återfanns Tala är silver b la. Framförallt spelade vi flitigt live, störst publik hade nog Lasse och Stollen på en skolavslutning med 2300 i publiken men det återstår ju att bräcka…

1995 kom nya demos eller snarare promoinspelningar som då plötsligt skulle bli en skiva tänkte vi. Snorgrönt records tog oss under sina vingar och släppte några av våra låtar på två samlingsskivor. Någon egen skiva blev det dock inte, förda bakom ljuset kunde vi se hur dom jävlarna släppte en singel med Gymnastiken istället. Gymnastiken! Amatörer! Skoterraggare med taskig attityd och talsvårigheter. Prova ring upp trummisen Måns och be honom säga ”fönster” så ska ni få höra. Trots denna malström av motgångar så har vi hunnit med att spela med Abinandha, Blickpunkt, Brain Squashed Puppies, Charta 77, Coca Carola, Dia Psalma, Disorge, De Lyckliga Kompisarna, Foursome, Glada Bananer, Gymnastiken, Karandash, Metal Workers, Step Forward/ Refused, Utopia, Radioaktiva Räker, Strebers, Skumdum, Ubba, Wasp, för att nämna några.

Under de kommande åren från 1997 och framåt kantades sagan Slutstation av flertalet olika sambo och särbo förhållanden, även en s k teateransamblé bidrog till att repfrekvens och liveframträdanden minskade i antal. Samtidigt bidrog också allt detta till att samla kraft att finnas till som band. Efter Rockkrock-97 ville lokala skivbolaget Premonition Records släppa oss på skiva och det resulterade också i singeln Till Kirg som kom hösten 1998. Därefter var det tänkt att fullängdsalbumet skulle komma men på grund av flera olika faktorer framsköts färdigställandet av skivan på obestämd tid. Tia ”tidsbrist” Marklund bestämde bla att handskrivna texter var ett måste, och Lasse måste ju äta jämt, Stolle skulle jobba skift , nån skulle bo i Stockholm, det skulle pussas i förhållnaden o sånt tar ju en jäkla tid. Det hela resulterade i så småningom i ”Vi är alla stjärnor” skivan som kom ut på den fantastiska labeln Kamel Records med käre Stephan i spetsen.

Medlemsantalet i punkbandet hade hela tiden varit konstant dvs Lars; sång & gitarr, Tia; bas & körer, Andreas Folmerz; gitarr & kör, Ante Stolt på slagverk av de olika slag fram till sommaren år 2000. Sedan tog det hus i helvete, Tia drog till storstan, Robban Arnlund kom in på bas, sedan flyttade Folmerz till Norge (blev kär i pengar och flyttade till storkovans land), Tia flyttade tillbaka, Robban tog över Folles gitarrspelande och så fortsatte vi tills i oktober 2002. Sedan förlorades Robban till hårdrock, lagerarbete och myskvällar, Stolle startade eget, Tia drog till Storstan(!) och kvar blev Lasse som ensam diktator som fan heller tänkte sluta lira punkrock!

På grund av en massa olycksaliga omständigheter och tidigare nämda manfall så har bandet helt plötsligt fått ny gitarrist,ny trumslagare och basist. Herrarna är vana yrkesutövare och ser man dem på bild så är man nog böjd att hålla med. Danne Berggren på gitarr började så smått mitt under brinnande 2003 års sommarhetta och herr trumslagare Morgan Lie tog över trummandet under 1:a kvartalet 2004 och Micke Edström (den snygge från Piteå) ersatte huvudstadsdessetören Tia under våren 2005.

Denna process skedde dock under en ganska lång tid, men det resulterade i ett ”konstant” inövande av nya medlemmar och det kändes som bandet stod och stampade på samma ställe. Således tog inspelningen av den nya fullängdaren ”Noll Nio Noll” mycket längre tid än vad som var tänkt men resultatet blev desto bättre och över alla förväntningar. Meningen var faktiskt från början att inspelningen skulle helt ske i egen regi, utan extern inblandning, men vatten togs över huvudet och resulterade i ”utbrändhet” och en bortkastad preproduktioninspelning. Nya krafter togs dock fram och vi gick in i Evil Bertil Studios i Köping och Dimrakk studios i Umeå med ljudteknikern Ronnie Björnström och så småningom resulterade i den nya skiva som du håller i din hand? eller åtminstonde liggandes under din huvudkudde…

I dag består punkikonerna av Lars, Danne, Morgan och Micke, (det är ungefär lika många som det är i en kvartett) och står redo med en helt ny fullängdare vid namn ”Noll Nio Noll”. Det ”nya” bandet Slutstation Tjernobyl är hårdare, starkare, lite rakare, lite mer svart än rött. Kort och gott (ödmjukt och försiktigt) har fan aldrig låtit bättre!

De avdankade och förlorade herrarna lyckönskar vi i deras punklösa liv, det kanske går att vara lycklig utan punk med det tror inte vi. Nuförtiden ägnar vi oss inte heller åt mögel utan har sedan alldelens nyss ett stort och fint magasin att husera i, egen webbmaster och ljudtekniker! Däremot ägnar vi oss fortfarande åt punkrock, åka E4 fram & tillbaka och självklart vår käraste dryck Folköl!

Medlemmar

  • Lars Norrman – Sång, gitarr
  • Danne Berggren – Gitarr
  • Tia Marklund – Bas
  • Morgan Lie – Trummis

Diskografi

Album

  • Vi Är Alla Stjärnor – 2001
  • Noll Nio Noll – 2006

Singlar & EP

  • Till Krig ‎- 1998
  • Ge mig mandat – 2014

Youtube

Spotify

Lokala musiknyheter